Därefter vaccineras hunden vart tredje år mot valpsjuka, parvovirus och smittsam lever- inflammation samt varje år mot parainfluensa som är en del av virusen i det s.k ”kennelhosta” komplexet. Katter vaccineras mot kattpest och kattsnuva vid 8 och 12 veckors ålder och därefter årligen. Vid utlandsresa inom EU krävs även vaccination mot rabies för hundar och katter. Kontakta Jordbruksverket tel. 036-15 50 00 eller gå in på Jordbruksverkets hemsida för vidare information.
Minimera texten

Rekommendationen är att man avmaskar sitt djur vid befogad misstanke eller vid påvisad infektion. Vid införsel av djur från EU-land finns särskilda bestämmelser för avmaskning. Det är viktigt att följa dessa regler för att förhindra allvarlig sjukdom hos människor.

Fransk hjärtmask hos hund (Angiostrongylus vasorum)
Fransk hjärtmask ses hos hund och räv och ger vanligen lunginflammationsliknande symptom.
Fransk hjärtmask är vanligt förekommande i bl.a. Danmark, England och Frankrike. Smittrycket är stort omkring Köpenhamn och i Nordsjälland. Risken att masken kommer till Sverige har ökat i och med att vi reser så mycket med våra hundar idag. Masken har hittats på ön Koster samt hos en räv på fastlandet.
Hjärtmasken har indirekt livscykel, dvs. att den kräver en mellanvärd för att kunna smitta sin slutvärd, som är hund eller räv. Sniglar och snäckor fungerar som mellanvärd och man har påvisat smittan hos vanligt förekommande arter både i Danmark och Skåne. Mellanvärdarna äter på avföring och får då i sig larver.
För att din hund ska smittas kräver det att den slickar på eller äter en mellanvärd. Från tarmen migrerar sedan larverna upp till höger hjärthalva och lungartär. Här fortplantar den sig , äggen sprids ut till lungan, hostas upp och sväljs, för att till sist passera ut med avföringen. Den tid det går från det att hunden har fått i sig larver tills att den bajsar ut nya larver varierar mellan 28 och 108 dagar.
Risken för att din hund skulle vara smittad utan att visa symtom finns. Symtomen varierar från ospecifika lindriga symtom till kraftigt försämrat allmäntillstånd, cirkulatorisk svikt och akut död. Vanligen ses dock hosta, andningsbesvär och trötthet. Det ses även problem med att koagulera blodet, vilket kliniskt kan visa sig i bl.a. ökad benägenhet att få blåmärken och näsblod.
För att påvisa infektionen krävs att man undersöker avföringen för larver. Hunden utsöndrar inte larver dagligen och därför samlas avföring från 3 på varandra följande dagar för undersökning.
Behandlingen består i avmaskningspreparat och understödjande behandling om så krävs. Efter behandlingen tas nya avföringsprover för att bekräfta behandlingsresultatet.

Rävens dvärgbandmask (Echinococcus multilocularis)
Det finns 2 typer av dvärgbandmask: hundens och rävens. Den dvärgbandmask, som man på senaste tiden har hört mycket om i medierna och som för första gången är konstaterad i Sverige, är rävens dvärgbandmask. Man upptäckte smittan i förbindelse med ett övervakningsprogram för dvärgbandmask. En räv i Uddevalla området, två fall i Västra Götaland, ett fall i Södermanland samt ett i Dalarna har konstaterats.
Rävens dvärgbandmask finns i större delar av Europa och hittades för första gången i Sverige i december 2010 hos räv. Rävens dvärgbandmask kan smitta till både hund och katt, men är mycket sällsynt. Den vuxna dvärgbandmasken lever i rävens (hundens/kattens) tarm och avger ägg, som kommer ut med djurets avföring. Äggen smittar mellanvärden, som utgörs av sork och små gnagare. Cykeln blir fullbordad när räven (hunden/katten) äter en smittad mellanvärd. Räven eller hunden får inga sjukdomssymtom av parasiten.
Man är nu rädd att människor i Sverige ska smittas med Echinococcus multilocularis. Sjukdomen ger mycket allvarliga symptom och det kan ta 5-15 år innan symtomen ses. Människor smittas genom att äta bär, svamp eller grönsaker som har blivit nedsmutsade med avföring från räv eller hund/katt. Äggen kan även sitta i pälsen på djuret.
Hos människor utvecklar parasiten sig i levern, men kan också sprida sig därifrån ut till övriga kroppen. Sjukdomen kan kräva levertransplantation.
I alpländerna smittas årligen ca 10 människor per 1 miljon invånare.
Det är därför viktigt att alla djurägare följer reglerna omkring avmaskning på hund och katt i förbindelse med utlandsresa. Det finns även avmaskningsrekommendationer för hund- och kattägare i områden kring Uddevalla, Södermanland, Borlänge och Gagnef.
De norska myndigheterna har bestämt att hundar och katter, som kommer från Sverige till Norge måste avmaskas.
För mer information kontakta oss gärna eller gå in på jordbruksverkets hemsida www.jordbruksverket.se.

Minimera texten

Sjukdomssymtomen är bland annat hög feber, upphörd matlust, kramper och plötslig död. Blödning från nosen kan förekomma.
Smittan kan spridas både genom direktkontakt mellan kaniner och via t ex maten, kläder och skor. Viruset kan överleva 2 månader i miljön.

Vaccinationsrekommendationer från Lundabygdens Djursjukhus:
* Vaccinera utställnings och tävlingskaniner som träffar många andra kaniner.
* Vaccinera kaniner i områden där sjukdomen förekommer eller misstänks förekomma.
Unga friska kaniner vaccineras 1-2 gånger beroende av smittrycket, därefter 1 gång årligen. Vuxna friska kaniner vacciners 1 gång årligen. Dräktiga kaniner kan vaccineras.
Lämpligast att vaccinera på våren då smittrycket är störst på sommaren.

Vaccination mot kaninpest
Kaninpest är också en mycket smittsam virussjukdom, med en mycket hög dödlighet. Såväl tama som vilda kaniner drabbas. Harar har oftast en naturlig motståndskraft.
Andra djurslag förutom hare kan inte drabbas. Kaniner som överlever sjukdomen blir kroniska smittspridare.
Sjukdomssymtomen är oftast ansvällning av ögonlock, öron och könsorgan. Variga ögoninfektioner är vanliga, även knutor i huden kan ses. Aptiten kan vara opåverkad i början.
Smittspridning kan ske både via direktkontakt mellan kaniner och via t ex maten, kläder osv.
Spridning kan även ske via parasiter, som myggor.

Vaccinationsrekommendationer från Lundabygdens Djursjukhus:
* Vaccinera utställnings och tävlingskaniner (träffar många andra kaniner).
* Vaccinera kaniner i områden där sjukdomen förekommer eller misstänks förekomma.
Friska djur äldre än 6 veckor vaccineras 1-2 gånger årligen, beroende av smittrycket.
Kaniner som kommer i kontakt med många andra kaniner bör vaccineras 2 gånger om året, alltså var 6:e månad.
Dräktiga kaniner och kaniner yngre än 6 veckor skall inte vaccineras.
Lämpligt att vaccinera på våren då smittrycket är störst på sommaren.

Både gulsot och kaninpest finns här i Skåne.
Minimera texten